En arbetsdag som housekeeping stewardess ombord en superyacht
Vi får så ofta frågan – hur ser en vanlig arbetsdag ut ombord när man jobbar på en superyacht? Vi önskar verkligen att vi kunde svara på detta, men det finns faktiskt ingen helt vanlig arbetsdag. Hur jobbet och arbetsuppgifterna ser ut kommer bero helt på vilken situation yachten är i. Är det gäster ombord eller inte? Är ni i shipyard eller påväg över Atlanten? Är ni i Karibien eller Medelhavet? Beroende på “mode” så kommer dagarna se väldigt olika ut. Men för att ni ska få en känsla av hur en arbetsdag på en yacht kan se ut så ska ni i det här inlägget få följa med Lisa hur en typisk dag såg ut för henne i somras.
I somras jobbade Lisa tre veckor ombord en 97 m motoryacht och spenderade mesta tiden utanför St Tropez, i Sardinien och utanför Korsika. Lisa jobbade endast i housekeeping som housekeeping stewardess. De hade gäster ombord varje dag under de tre veckorna som Lisa jobbade.
Klockan 06.00 – klockan ringer
Snabbt stänger jag av väckarklockan då min cabin mate Gabby fortfarande sover. Mitt pass börjar 6.30 men jag tycker om att ha en halvtimme att klä på mig, äta frukost och dricka kaffe innan jag sätter igång dagen. Jag kliver ur de varma lakanen i min “bottom bunk bed” och glider in i mitt och Gabbys badrum. Där inne har redan kvällen innan lagt fram min uniform. Vi har olika dagsuniform varannan dag, just idag är det en vit skort och en mörkblå t-shirt som gäller. Dessutom en blåprickig scarf som jag inte tycker särskilt mycket om. Jag smyger ur kabinen och går till crew messen, personalrummet. Den här yachten är stor, och crew messen rymmer alla 35 personer i besättningen. Det är fyra stora bord med soffor och stolar runt, och en lång diskbänk längs väggen där frukosten står framdukad. Där står flingor prydligt uppradade, brödrosten, smör, ost, skinka och olika “condiments” så som Nutella och marmelad. Jag gör en kopp snabbkaffe och häller upp en skål med yoghurt och flingor, skivar en banan över och kollar på klockan, 6.17.
Klockan 06.30 – arbetsdagen börjar!
Det första jag gör varje morgon är att städa gästernas gym. Det ligger allra högst upp på yachten, och har en fantastisk utsikt över Sardinien där vi nu befinner oss. Jag tar de fem långa trapporna upp till “sun deck”. Vi har en hiss ombord som crewn kan använda för att förflytta sig mellan våningarna men jag brukar ändå försöka ta trapporna. Där inne i gymmet finns ett löpband, en spinning-cykel, en crosstrainer, en hylla med vikter och gummiband, och en stor spegelvägg och två stora TV-skärmar. Ägaren gillar att titta på ekonominyheter medan han tränar, så jag slår på rätt kanal. Gästerna använder sitt gym nästan varje dag. Innan jag sätter igång med städningen så går jag ut på däck och kollar på den otroliga soluppgången och säger hej till deckhanden Ben som just håller på att avsluta sitt nattpass. Han ska snart få gå och lägga sig.
Steg ett är att dammsuga hela rummet. Därefter ska jag “hot wash” allt trä och alla stora fönster. Det betyder att jag först tar en trasa med varmt vatten och tvål och torkar av allt trä och fönster, och sen torkar jag efter med en torr trasa. Det tar sin lilla tid, men det är för att ordentligt få bort fingeravtryck och smuts. Jag torkar ordentligt av alla maskiner i gymmet, fyller på med nya vattenflaskor, hänger fram nya handdukar och pillar i evighet med att få handdukarna att hänga exakt rätt på löpbandet. Därefter ställer jag fram ägarens träningsskor under sittpallen, och lägger fram ett par rena strumpor som jag viker på det där specifika sättet som han vill ha det. Allt för att han enkelt ska kunna sätta sig på pallen och glida i strumpor och skor innan han kör igång sin träning.
Klockan 8 – gästerna sover fortfarande
Vi är alltså på ankare utanför Sardinien, och just nu har vi sju stycken gäster ombord. Ägaren och hans fru, ägarens son och hans partner, samt ägarens dotter och hennes partner. Dessutom har ägarens son sin bästa kompis Harry ombord. Det är alltså tre vanliga gästkabiner och “master cabin” som används just nu. Alla gäster sover fortfarande. De brukar sova länge, till 9-10. Efter att städa gymmet är det min uppgift att damma och moppa “the guest stairs”, alltså gästernas trappor. Det är väldigt tydligt uppdelat ombord vad som är gästernas utrymme och vad som är crewns utrymme. Yachten har ju fem våningar, så det är mycket trappor. Jag börjar med att damma trappor och trapprelingarna, med en dammvippa. Det hade varit för högljutt att dammsuga med en dammsugare. Jag jobbar mig uppifrån och ner, från högsta våningen till den lägsta. När jag dammat ordentligt går jag upp till högsta våningen igen, och nu ska jag torka av allting och moppa. Jag har min trasa i högsta hugg för att torka bort alla fingeravtryck som kommer i min väg, samtidigt som jag moppar marmortrappan hela vägen ner.
Klockan 9 – kaffe!
Att städa gymmet och gästtrapporna är mina dagliga morgonsysslor, och två och en halv timme senare är jag klar. Jag går ner till crew messen, till personalrummet, där jag möter Todd. Todd är steward, och när säsongen är slut ska han iväg till Amsterdam och tränas upp till butler. Todd började jobba som deckhand, men insåg efter ett år att han hellre ville jobba på insidan med service. Och han är duktig, både på housekeeping men han har också ett riktigt bra sätt med gästerna som gör att yachten nu ska betala för hans butler-träning i Holland. Todd vill inte säga rakt ut vad kursen kostar, men jag vet – och den är inte gratis. Todds morgonsyssla är att städa crew messen. Det är han som ska städa undan frukosten, dammsuga undan alla frukostflingor från golvet, fylla på snack-skafferiet och kylarna. Jag säger hej till Todd och gör en kaffe, äter en banan. Snart kommer Lize och Anna och vi dricker lite kaffe tillsammans, stämmer av hur morgonuppgifterna går. Vår chef som är “head of housekeeping”, Maria, var uppe sent igår kväll så hon kommer vakna sent idag. Alla måste få minst 8 timmar sömn, så om man går och lägger sig senare än vad man borde så får man komma upp 8 timmar efter att man gått och lagt sig helt enkelt.
Klockan 9.30 – “the master cabin is free”
Snart hörs Gabbys röst på radion, “all crew, that’s Mr and Mrs A on main deck aft“. Alla kommunicerar via radio ombord, och när gästerna är på yachten så har alla i crewn öronsnäckor “ear pieces” så att gästerna inte ska höra något av kommunikationen. Att Mr and Mrs A är på main deck aft, där deras frukostbord är uppdukat, betyder att deras kabin – the master cabin – är tillgänglig och det är vi i housekeeping som ska städa där nu. Jag, Lize och Anna ger varandra några blickar, avslutar våra kaffe och sedan går vi tillsammans upp till master cabin. Detta är den finaste kabinen ombord, den är helt otrolig! Den är på cirka 70 kvadratmeter, helt i vitt. Det är nästan så att man blir bländad när man går in där. Den har ett enormt panoramafönster med utsikt över helikopterplattan och Sardinien. Allting går i vitt – heltäckningsmattan, de dyra möblerna, filtarna, lakanen. Vi är tre housekeeping-stewardesser som så snabbt och ordentligt vi kan ska städa. Först och främst ska vi bädda sängen, och det gör vi med strykjärn och “anti wrinkle spray”. Lakanen och kuddarna ska vara riktigt krispiga och det ska inte vara några rynkor i lakanen alls. Vi sätter fram nya vattenflaskor på nattduksbordet, städar undan näsdukar och tekoppar från kvällen innan. Samlar ihop all tvätt som ligger i badrummen, de ska ner till “the laundry” för refresh eller tvättning. Mrs A har duschat, så jag tar av mig mina skor och börjar torka bort alla vattendroppar i duschen. Torkar av alla schampoflaskor och krämer hon har. Därefter lägger jag fram nya fluffiga handdukar och ställer hennes ansiktskrämer i perfekt ordning på badrumsbänken. Hon har säker 60 krämer framme. Jag tittar lite extra på en av krämerna, den har extrakt av moderkaka i sig. En annan kräm har extrakt av bröstmjölk. Det ska tydligen vara fantastiskt för hyn.
Klockan 12 – äntligen lunch
Efter att vi städat färdigt i master cabin kommer även de andra gästerna upp, så vi fortsätter i deras kabiner och städar, plockar ihop tvätt, gör i ordning så att nästa gång gästen kommer tillbaka till sin kabin ska det se ut som att ingen någonsin har varit där. Housekeeping-teamet ska helt enkelt röja alla bevis, och varje kabin ska se ut som en bild från en lyxig inredningstidning.
Nu är det äntligen dags för lunch. Todd har hjälpt kocken att ställa fram all mat på den långa bänken i crew messen. Medan jag och de andra tjejerna har städat kabiner är det också Todd som har ställt fram tallrikar, underlägg, såser, dryck och glas på borden. Lunchen serveras i form av buffé och just idag är det söndag, då serveras det alltid en fantastisk “Sunday brunch”. Stekta ägg, bacon, overnight oats, Eggs Benedict, pannkakor, nypressad grapefruktjuice, fruktsallad, nybakade muffins. Söndagar är helt klart min favoritdag. Vi får 15 minuter på oss att äta.
Klockan 13 – städa undan efter lunch
Lunchen ska stå framme i en timme, och klockan 13 är det stewardessernas jobb att städa i crew messen. Ni kan tänka er hur det blir där när 30 personer ska äta lunch under en timme. Jag, Todd och Lize börjar med städningen. Vi diskar för hand alla fat som lunchen serveras på, torkar av alla bord, fyller på bönor i kaffemaskinen, mjölk i kylskåpet och dammsuger och moppar golvet. Jag tycker verkligen om att städa upp efter lunch! Vi brukar sätta på hög musik och idag får jag bestämma, jag väljer såklart Abba. Medan jag och Todd avslutar städningen i crew messen så går Lize och Anna iväg och levererar tvätt till kabinerna. Någon av oss måste alltid hålla ett öga på gästernas kabiner, så fort de går in i sin kabin och går på toaletten behöver en av stewardesserna vara där direkt efter för att vika toalettpappret, torka bort vattendroppar i handfatet och lägga fram nya handdukar för gästerna att torka händerna med.
Klockan 14.30 – rast!
Äntligen rast! Idag har vi två och en halv timmes rast, så jag räknar snabbt ut att jag ska vara tillbaka klockan 17. Skönt. Inne på min kabin slänger jag snabbt av mig min uniform och tar på mig träningskläder. Jag smiter ner till besättningens gym och upptäcker till min stora glädje att ingen annan är där. Det blir så trångt när vi är flera som tränar där samtidigt. Jag tränar i ungefär 30 minuter, innan jag går tillbaka till min kabin och tar en dusch. Jag sätter på mig myskläder och kryper ner i min säng, tar fram min bok, och läser en stund innan jag släcker lampan och kabinen blir sådär totalt svart. Jag vaknar av telefonen som ringer, och jag har 40 minuter kvar på rasten. Eftersom klockan är 17 när jag går på igen så är det lika bra att sätta på sig kvällsuniformen. Vi stewardesser har på kvällarna en mörkblå, tight klänning. Jag sätter på mig kvällsuniformen, slänger på mig lite smink, och går och gör en kaffe i crew messen.
Klockan 17 – gästerna är ute på lunch
Prick klockan 17 ringer jag head of housekeeping Maria och säger att jag är tillbaka från min rast, vad vill hon att jag ska göra nu? Maria berättar att alla gästerna är av båten och äter lunch på en lyxig restaurang på land. Medan jag vart på rast har de städat upp alla kabiner, och nu är det ganska lugnt. Maria har satt ihop en lista över projekt som vi ska göra när vi har lugnare tid ombord. “Kolla på listan och se vad som är kvar att göra” säger hon, och jag bestämmer mig för att ta mig an projektet att “detaila” alla dammsugare. När man detailar dammsugare betyder det att man detaljrengör dem, så dammsugaren ska plockas isär i bitar och torkas, dammsugas, göras ny. Jag sätter mig med det här projektet i crew messen, gör en till kaffe.
Klockan 18 – gästerna kommer tillbaka
Jag är mitt uppe i mitt dammsugarprojekt när jag hör en deckhands röst på radion, “the guests are on their way back, onboard in approx 10 min”. Min telefon ringer, det är Maria och hon ber mig gå ut och ta emot gästernas skor när de kommer tillbaka ombord yachten. Jag släpper allt jag gör och springer ut till main deck aft. Vi har en speciell bricka för skor som det är någons jobb att alltid stå redo med när gästerna kommer tillbaka till båten. Jag tar brickan och ställer mig på plats, i rad med några av mina andra kollegor. Där står också chief stewardessen med händerna fint knäppta bakom ryggen, och head service-stewardessen Rubee står redo med kalla, väldoftande ansiktshanddukar ifall gästerna vill torka av sig. En annan stewardess står redo med en silverbricka med kallt vatten med citron. Den vackra tenderbåten i trä lägger till bredvid yachten, och de sju gästerna kliver ombord. De tar varsin kall handduk och torkar av sina ansikten och händer. Kaptenen är också med och tar emot gästerna och frågar hur lunchen var. “Den var helt okej, men det var ingen billig spagetti. 80000 kr betalade jag“. Jag lyfter lite på ögonbrynen, 80000 kr för sju portioner spagetti. De drack säkert något riktigt dyrt vin till. Jag hade själv vart med och serverat en flaska vin värd 25000 kr några kvällar innan. Jag försöker så osynligt som möjligt få tag i gästernas skor som de slänger här och där. Jag tar med mig dem på brickan ner till tvättstugan och ger dem till vår “laundry stew” Robert. Robert ger skorna en snabb putsning och torkar av lite damm, innan jag springer upp med dem till kabinerna och ställer dem prydligt på skohyllan.
Klockan 19-21 – kolla kabiner och checka av listor
Det finns alltid något att göra ombord. Jag fortsätter med mitt dammsugarprojekt men tar regelbundna pauser ungefär var 20 minut för att göra en så kallad “top to bottom”. Det betyder att jag tar en trasa och börjar högst upp på båten och scannar av the interior, torkar bort nya fingeravtryck, kollar igenom kabinerna ifall någon gäst varit där, fyller på vattenstationerna, viker toalettpappret i the day heads. Gästerna är inne i sina kabiner och vilar efter sitt restaurangbesök, men jag vet att klockan 21.30 ska de äta middag ombord ute på aft deck.
Klockan 21 möter jag Anton i crew messen, ägarens personliga entertainer. Anton är en fantastisk sångare och pianospelare från Karibien. Nu reser han med ägaren var denna än ska över hela världen, tillsammans med ägarens personliga massör och personliga helikopterpilot. Varje kväll spelar Anton piano i the blue salon till fördrinkarna, ägaren gillar att dricka en Dry Martini och lyssna på Anton innan de sätter sig till bords för att äta middag. I crew messen är Anton uppklädd i svart frack och vit fluga och säger ett snabbt hej innan han springer upp till sin flygel och börjar spela.
Medan Anton spelar och gästerna samlas i the blue salon för att dricka en drink så springer vi housekeeping-stewardesser upp till the master cabin för att göra en “turndown”. En turndown är när man gör i ordning rummet för att gästerna ska gå och lägga sig. Vi drar för gardinerna, dimmar ljuset, ställer fram nytt vatten. Vi öppnar upp täcket så att det ska vara enkelt för gästerna att krypa ner.
Klockan 21.30 – slut för idag
Jag står i Mrs A’s dusch och städar denna för andra gången idag när Maria kommer förbi med en trasa i högsta hugg. “Godnatt Lisa, jag tar över här! Vi ses imorgon, sov så gott”. Klockan är redan 21.30 och min arbetsdag är över. Jag säger godnatt till de andra stewardesserna i master cabin och går ner i crew messen. Där har service-teamet ställt fram rester från gästernas förrätt, en hummerpasta. Jag tar en liten skål och kryper upp i soffan i crew messen. Anton sitter också i crew messen, han har spelat färdigt för idag. “Han var på bra humör idag!” säger han.
Jag tar en snabb dusch och kryper ner i sängen, klockan är nästan 22. Jag tittar på min stegräknande klocka jag har på handleden, 18000 steg idag. Upp igen klockan 6 imorgon bitti för att göra allt igen!